Main menu:

Bob Sagevid

Sök

Go to content

Vakna upp till friheten att VARA

Texter > Bobs texter

Vakna upp till friheten att VARA

Du är gränslöst, formlöst medvetande - ingenting annat. Du har inga gränser om du verkligen ser efter noggrant. Du är känslan av närvaro (att vara). Denna känsla är nuet, medvetandet eller atman. Detta formlösa medvetande är det som vet om sig självt. Inget annat vet om sig självt - endast medvetandet har denna förmåga.

Medvetandet är det som vet att det är (JAG ÄR). Medvetenhet är sanningens (det absolutas) natur. Medvetenheten ÄR först. Sedan blir den medveten om sig själv och blir medvetande - det vibrerande, oändliga, formlösa fältet - det som vet. Medvetandet (det som vet) är obrutet, helt och när det vill veta något särskilt blir det till sinne (det som tänker) genom att glömma sin fältegenskap eller formlöshet.

Det finns inget särskilt att veta om helheten
I medvetandets helhet finns ingen uppdelning, därför är det allt. Med detta följer att det finns inget att veta om helheten eftersom det är allt. Detta kan erfaras när man inte fäster blicken på något. Uppmärksamheten vilar då i sig själv och är överallt eller ingenstans. Det obegränsade, formlösa medvetandetfältet erfar sig självt som den transparenta substansen som allting visar sig i och är gjort av. I varje form återspeglas du (det oändliga medvetandet) som känslan av att finnas.

Detta är egentligen allt du behöver veta. Förstår du det jag sagt hitills, inte bara intellektuellt utan intuitivt utan ord, så behöver du inte läsa mer. Det finns ingen annan väg till din illusoriska befrielse än att förstå - att inse att du redan är det opersonliga oändliga medvetandet. Alla former finns därför att medvetandet finns. Det finns bara det oändliga medvetandet.

Kunskap och okunnighet
Allt annat jag skrivit är för sinnet att brottas med, koncept i mängder, men dessa koncept för sinnet mot det obegränsade medvetandet, mot oceanen. När sinnet till slut tystnar finns det inga koncept i världen som är sanna - de är blott pekare, ideér eller s.k. kunskap. Från det oändliga medvetandets utkiksplats är all kunskap okunnighet. Varför? Jo, därför att kunskap är intellektuell, konceptuell förståelse av delar i helheten. Som helhet ÄR du all kunskap men inte som ord utan som ALLT eller INGET. Det går inte att VETA nåt särskilt om ALLT eller INGET.

I dig som oändligt stilla medvetande finns all kunskap i fröform, som en blåkopia. och plötsligt när du blir medveten om att du är, exploderar hela det manifesterade universum ut ur denna kunskap av JAG ÄR. Vad finns i fröet? Jo, ren intelligens utan manifestation. När du stoppar ner fröet i jorden och vattnar kommer den första grodden och hela trädet manifesteras. Ur vad? Tja säg det! Dela på ett frö och se efter vart trädet finns. Visst är det ett mysterium!!! Det enklaste sätt att förklara det på är att säga att det är en illusion - därför är det så perfekt. Kunskap har ingen form eller färg. Men i fröet finns ALL kunskap om trädet. Analogt med detta finns ALL kunskap i självet eller det oändliga medvetandet - både den omanifesterade och den manifesterade.

Jag Är - känslan är skapelsens vibrerande essens
Känslan 'JAG ÄR' är det vibrerande medvetandet eller den första krusningen på VARATS OCEAN. JAG ÄR är grunden för all kunskap (innan du vet att du är kan du inte veta något alls) därför är du skaparen av allt du kan veta och uppleva i sinnevärlden så fort du vet att du är. Det är du själv som projicerar, allt som går att veta, ut ur dig själv precis som när du drömmer under sömnen. Det sker på ett ögonblick samtidgt som du blir medveten om att du ÄR. Det bästa exemplet på detta är när du vaknar på morgonen. I djupsömnen finns ingen vetskap om att du ÄR - sen vaknar du med just känslan av att finnas (JAG ÄR utan tankar) och samtidigt blir du medveten om kroppen, sovrummet hela världen och dina problem kastar sig över dig och sen är sinnet i full aktivitet. Men just de första ögonblicken, då du bara är - innan tankarna kommer då finns ingen identifikation med kroppen inga problem - bara en skön härlig känsla av att vara - en känsla av fullständighet.

Vetande är den första uppdelningen av helheten
Så fort du vet att du ÄR så har tre principer manifesterats:
1. den som vet eller erfar - JAG - EGOT
2. processen att veta - bli varse
3. det som erfars

Så övergången från att bara VARA till att VETA 'JAG ÄR' utgör uppdelningen av den ende till TRE. Dessa TRE principer exploderar i en manifestation ut ur sig själv liket en spindel som väver en väv med det silke som kommer ur den själv. EGO - INTELLEKT-SINNE är så tätt sammanvävda att vi kan kalla dem en enhet. Sedan följer sinnena, kroppen och världen. Varje sinne har ett sinnesorgan i kroppen, ett hål (eller två) för att kunna 'Titta ut' och varsebli världen. Processen kan liknas vid att dra ut eller dra isär en tubkikare som består av ett antal segment, varav det ena kommer ur det förra osv.

Det oändliga medvetande återspeglas som ego-individ-person i kroppen
Så genom att faschineras av den underbara sötman eller kunskapen av JAG ÄR, överskuggas den rena känslan av att bara vara. Eftersom JAG ÄR i sig är medvetandet så är det oändligt - som rymden och därmed oförstörbart. Men JAG ÄR glömmer sig själv och 'sugs in' i upplevandet via sinnena och identifierar sig med kroppen och återspeglas som ego-individen-personen i kroppen. Helheten överskuggas och en illusorisk slöja av begränsning och okunninghet får det oändliga medvetandet att tro att det är en individ som existerar avskild i en värld som existerar oberoende av honom själv.

De flesta människor utsätts med tiden för en inre gnagande odefinierad längtan efter något, en känsla av att något saknas eller en känsla av att inte vara fullständig. Denna känsla är längtan tillbaka till helheten. När man inte är medveten om den så tror man med stor övertygelse att det är något som jag måste hitta eller uppnå i sinnevärlden. Mera pengar, mer status, häftigare sex eller andra upplevelser. Så de flesta människor söker efter något de inte vet vad det är och när de inte vet vad de söker så finns det inget sätt att nå det.

Om man inte vet vart man ska så finns det heller ingen kunskap om en väg dit (om en sådan existerar). Så hägringen att i framtiden bli lycklig är den drivande impulsen för hela samhällsutvecklingen. Se bara hur reklamen i tidningar och övriga media utformas. Lyckliga ansikten på trycksaker om vad som helst signalerar att du blir lycklig av att köpa denna sak. Så din undermedvetna längtan efter lycka får dig att vända på varje sten, ta tag i varje halmstrå och detta är reklammakarna mycket väl medvetna om. Orden 'bli lycklig' är den största inneboende längtan i alla människor.

När vi upplever kärlek eller förälskelse får vi kontakt med JAG ÄR inom oss i hjärtat men tyvärr så projicer vi denna kärlek till största delen på någon yttre företeélse t ex en annan människa eller objekt. Vi tror att vi måste uppnå något för få känna lycka. Sökandet efter det som skall få mig att känna mig fullständig är hindret för att känna sig fullständig. En önskan tar oss bort från oss själva och liksom gör tubkikaren ytterligare några segment längre - accentuerar lidandet ytterligare. Ungdomens entusiasm är i livets början mäktigare än längtan efter fullständighet men med tiden gör sig allt mera det inre 'gnagandet' påmint.

Livets natur är lycka, frid och frihet
Lycka och fullständighet är själva naturen i känslan 'JAG ÄR'. Så när man kämpat tillräckligt länge med att uppnå alla de mål man trodde man skulle bli lycklig av att uppnå så ger man till slut upp därför att den varaktiga lyckan inte stod att finna vid de uppnådda målen. När man inser att det inte finns något att uppnå, börjar JAG ÄR att lysa igenom som de första solstrålarna i gryningen. Det finns inget att uppnå. När väl denna insikt infinner sig kan en oerhörd lättnad erfaras. Allt vi trott att vi är tvungna att göra för att få uppleva det vi verkligen längtar efter (varaktig lycka) dör bort och färden från görande till varande tar sin början. Hemligheten att vara lycklig är att vara, friheten att vara. Görandet tar hand om sig självt när vi är. Ingen kan sluta äta, sova, socialisera mm. Tar du ansvar för att vara så tar livet hand om görandet på ett naturligt sätt. Det känns bara naturligt att göra det som är naturligt när det är naturligt. Så gör inget problem av att favorisera att vara. På engelska heter det att vi är 'human beeings' och inte 'human doings'.

Det märkligaste begäret av alla är begäret att bli fri eller upplyst. Det kan liknas vid att frivilligt kliva ut i kvicksand, ju mer du föröker komma nån stans desto djupare i kvicksanden sjunker du. Ju mer du försöker greppa vad du är desto mer förvirrad blir du. Se detta som sinnets egen brottningsmatch med sig själv. Tillslut efter år av inre tugg (30 år tog det för mig. Ge inte upp! Här ser jag tydligt sinnets ständiga behov av att ständig veta 'något', namn och form, som det stora hindret) släpper sinnet taget, inte för att det tröttnar utan för att det upptäcker medvetandets oändlighet och sällhet. När väl denna upptäckt eller insikt bryter fram kan inget koncept i världen, hur frestande det än är, få sinnet att resa sig ur medvetandets ocean.

Livet går inte att kontrollera - det bjuder alltid på överraskningar
Frihet är inte friheten att göra utan friheten att vara, att vara befriad från inblandning i världen, inte som en avsägelse av arbete och umgänge utan en avsägelse av identifikation av att vara JAGET, att vara begränsad, att vara en person. Att tro att jag är den som gör är att ta på sig ett enormt ansvar och därmed lidande. Lidandet består i självbegränsningen, identifikationen med kroppen/Jaget och i den felaktiga tron att livet går att kontrollera. Av egen erfarenhet kan vi lära oss att våra planer om det vi vill ska vara och hända oss ofta blir något helt annat än vad vi föreställt oss. Att nitiskt hålla fast vid att det ska vara 'på mitt sätt' är att bjuda in olyckan och lidande. Med detta menar jag att ha en öppen attityd och flexibilitet att ta det som det kommer även i de fall det inte blir som man planerat.

Tryggheten är varandet, den eviga, underliggande, formlösa verkligheten
Det finns ingen varaktig trygghet i livet. Allt kommer och går, dyker upp och försvinner likt vågor på en ocean. Var finns tryggheten i vågskvalpet på livets ocean? Jo faktiskt i att vara vatten - att vara den underliggande substansen (substratum) för alla vågor, vågormas JAG ÄR. Mot vilken bakgrund sker all förändring? Jo mot en bakgrund av oföränderlighet. Så vad är oföränderligt i alla människors upplevelser i glädje - sorg, lycka - olycka i uppgång och nergång? Jo den rena känslan av att finnas (utan ord), inte att finnas som något (t ex kroppen, tankar, känslor etc) utan själva känslan i sig av att vara, existera eller finnas - JAG ÄR vilken alltid är, har och kommer att vara den samma. Ditt jobb är att övertyga dig om och om igen att du bara är denna känsla av att finnas, som JAG ÄR utan ord. Det är så barnsligt enkelt så sinnet kan inte fatta det.

Du är oändligt medvetande
Hur blir du varse ett objekt? Jo genom att uppmärksamheten riktas mot objektet. Objektet framträder tydligt men subjektet är överskuggad. I stället för att se på det som uppmärksamheten riktas mot se själva uppmärksamheten i sig. Undersök sedan, med hjälp av den tysta inre uppmärksamheten, vad det är som riktar uppmärksamheten. När insikten kommer om vad det är som riktar uppmärksamheten så ser du självet. Cirkeln sluts och en obruten helhet framträder som sig själv mitt framför ögonen, i hjärtat, i magen - ja faktiskt är du den obrutna helheten överallt och alla former och fenomen är i dig, i självet. Så allt finns och händer i dig, skapas ur självet så vad finns det för anledning egentligen att veta allt detta som du redan är? I princip har det bara ett underhållningsvärde. Så vad är självet - det som riktar uppmärksamheten? Tomhet? Ren Intelligens? Ren medvetenhet? Vem vill veta? Vem har behov av att veta? Ingen! Det finns ingen där - det som återstår är vad det är - helt opersonligt. Du kan kalla det SJÄLVET, VARANDET, MEDVETENHETEN, MEDVETANDET, TAO, SÄLLHET osv. Det spelar ingen roll - vem bryr sig?. Det är vad det är.

Avidentifikation med sinnesupplevelser, concept, övertygelser osv är som att skjuta ihop kikaren igen så att den endast består av ett segment - det första - JAG ÄR, i vilket de övriga segmenten vilar latent. Det innebär ett tillbakadragande av uppmärksamheten (eller vikten av betydelsefullhet) från sinnena och deras objekt, via koncepten, tankarna till den rena känslan av att finnas, utan ord som JAG ÄR i hjärtat. Uppmärksamheten vänds in i uppmärksamheten och upplöses...

MVH
Bob Sagevid

upp











Startsidan | Texter | Bobs Blogg | Mästare | Metoder | Hälsa | Lite av varje | Kontakt | Site Map


Back to content | Back to main menu